Hur minstingen än kliade sig i huvudet, kunde han inte förstå hur hans syskon försvann ut, fem meter ovan marken satt han några dagar och kommunicerade med dem, och med föräldrarna som hämtade mat åt den, till sist tog han mod till sig och lämnade boet för att upptäcka den stora skogen med resten av familjen, ett lyckligt slut för min del...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar